7 jan 2011

Matte-memory

Hur leker man?
Matte-memoryt fungerar som ett vanligt memory. Spelarna turas om att vända på två valfria muggar. Man ska försöka hitta en siffra som passar ihop med antalet pärlor. Bildar inte muggarna man vänt ett par vänder man muggarna upp och ner igen. Bildar muggarna man vänt upp ett par får spelaren ta muggarna och räkna det som ett par.



Vad är lekens syfte?
Matte-memory har som syfte är att hjälpa barnen att koppla ihop siffra (det som är abstrakt) med antal föremål (det som är konkret). Leken ska bidra till att barnen lär sig känna igen siffror och koppla samman det med en konkret mängd. Doverborg och Emanuelsson (2006a) och Björklund (2009) skriver om begreppet subitizing som innebär att man kan uppfatta antal utan att räkna. De menar att subitizering handlar om ett automatiserat förhållande mellan räkneord och någon typ av talbild.”Subitisering antas allmänt ligga till grund för räknefärdigheten, eftersom den förutsätter en uppfattning om mängders relativa storlek, det vill säga en känsla för om en mängd är större eller mindre än en annan.” (Björklund, 2009, s. 62)
Matte-memoryt hjälper barnen att öva sin förmåga att uppskatta antal och det bidrar till att de blir bättre på antalsuppfattning. Matte-memoryt består av muggar som man ska vända på och det gäller att para ihop rätt siffra med rätt antal pärlor. Jag har placerat pärlorna som prickarna är placerade på en tärning. Syftet är att det ska bli lättare för barnen att uppfatta mängden pärlor eftersom tärningens prickar är placerade i mönster som är lätta att uppfatta.


Hur tillverkar man leken?
Jag har använt mig av engångsmuggar i papper som jag har klätt i plastfilm. I botten av varje mugg har jag klistrat fast pärlor eller ett papper med en siffra på. Man kan byta ut pärlorna mot andra föremål men det är viktigt att tänka på att ha samma typ av föremål (exempelvis knappar) för att barnen inte förvirras av att det är olika föremål. När man väljer muggar ska man tänka på att det är viktigt att barnet får plats att sticka ner sina fingrar och nudda vid pärlorna. Det på grund av att många barn vill nudda vid föremålen som de räknar.


Referenslista:
Björklund, Camilla (2009). En, två, många – om barns tidiga matematiska tänkande.
Stockholm: Repro 8

Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (red) (2006a). Små barns matematik. Kungälv:
Livréna

Masken i asken

Hur leker man?
Masken i asken övar upp förmågan att dela upp tal. Leken börjar att pedagogen tillsammans med barnen undersöka hur många pärlor maskens kropp består av. Räkna pärlorna på olika sätt, både framlänges och baklänges. Pedagogen tar fram tändsticksasken och berättar att detta är maskens hus. Det är viktigt att göra barnen uppmärksamma på siffran på huset och koppla ihop den med antalet pärlor på masken.  Pedagogen berättar och visar att masken kryper in i huset och gömmer sig och så stängs huset. Ställ frågor till barnen: Hur många pärlor av maskens kropp är inne i huset? Hur vet man det? Hur många är utanför huset? Öppna huset och titta hur många det är.



Vad är lekens syfte?
Masken i asken är en lek som jag har sett användas på två av mina vfu-platser (verksamhetsförlagd utbildning), dels på förskolan och dels i en förskoleklass. Denna lek har jag i min gestaltande del inte utvecklat utan reproducerat. Syftet med masken i asken är att öva upp förmågan att dela upp tal. Det är ett konkret och tydligt sätt att synliggöra addition och subtraktion för barnen. Björklund (2009) anser att det är viktigt att barn får erfara hur mängd innebär delar som bildar en helhet. För att förstå relationen mellan delar och helhet är det viktigt att helheten är möjlig att urskilja. Hon ger exempel på hur aktiviteten att trä pärlor på en tråd är ett utmärkt sätt att synliggöra hur delar tillsammans bildar en allt större helhet. Maskarna i leken är gjorda av pärlor på en tråd och barnen på förskolan kan med fördel vara med i tillverkningen av mattespelet och kan på sätt få erfara relationen mellan delar och helhet.
Heiberg, Solem och Lie Reikerås (2004) menar att barn redan innan de börjat skolan utför räkneoperationer, även om de inte gör det genom att använda skriftliga formella talsymboler. I skolan får barn öva upp sin förmåga att automatisera viss kunskap inom matematik. Exempelvis är det bra att utantill kunna att talet 10 består av en 7:a och en 3:a. Varför det är bra att kunna utantill är för att arbetsminnet inte ska belastas så mycket när man börjar räkna med större tal och mer invecklade räkneoperationer. Masken i asken hjälper barnen att öva upp förmågan att automatisera hur man kan dela upp tal.


Hur tillverkar man leken?
Jag har använt mig av små tändsticksaskar som jag har klätt med färgat papper med en siffra på. Detta blir maskens hus. Själva masken gjorde jag genom att trä pärlor på en tråd och knyta ändarna på tråden. Hur många pärlor man ska beror på vilket tal man vill öva med barnen. Mitt tips är att göra nio maskar med tillhörande hus, med talen två till tio för att kunna öva olika tal.

Referenslista:
Björklund, Camilla (2009). En, två, många – om barns tidiga matematiska tänkande.  
Stockholm: Repro 8

Heiberg Solem, Ida & Reikerås Lie, Elin Kirsti (2004). Det matematiska barnet.
Stockholm: Natur och Kultur

Burr

Hur leker man?
Burr är en lek där barnen med hjälp av upprepning lär sig namnet på olika objekt. Jag har tillverkat två uppsättningar, en med färger och en med geometriska figurer. Om man exempelvis ska leka Burr med geometriska former sätter man sig i en ring tillsammans med barnen och lägger ut formerna i mitten av ringen. Ett barn får vända sig om eller gå en bit bort. De som är kvar bestämmer vilken av formerna som är Burr (exempelvis cirkel) och så får barnet som gått iväg komma tillbaka. Nu ska barnet försöka gissa vilken form som är Burr genom att peka på en form. Om barnet inte pekar på den form som är Burr (exempelvis kvadrat) säger alla andra i kör: ”Kvadrat går bra”. Så fortsätter leken tills barnet pekar på cirkeln och då skriker alla ”Burr!”. Och så får ett nytt barn gå ut.
Om man vill göra leken mer avancerad kan man tillverka de geometriska formerna i två storlekar, liten och stor. Då får barnen dels en uppfattning om formernas namn och dels en uppfattning om vad som är stort eller litet. I leken blir det att man exempelvis säger: ”Stor cirkel går bra”



Vad är lekens syfte?
Leken Burr har jag hittat i boken ”Leka och lära matematik ute” som är utgiven av Naturskoleföreningen och skriven av Molander m.fl. I bokens version av Burr utgår man ifrån naturföremål som objekt i leken. I min lek är det färg eller geometriska former som står i fokus. Molander m.fl. anser att upprepning är ett fantastiskt sätt att lära sig namn på saker. Utifrån mina vfu-erfarenheter har även jag upplevt att upprepning är ett av många sätt som fungerar väldigt bra vid inlärning. Geometriska former finns överallt i barnens omgivning. Björklund (2008) menar att när barn visuellt upplever hur föremål liknar varandra eller skiljer sig åt är det ofta formen hos föremålen som vägleder de.

Hur tillverkar man leken?
Jag har gjort geometriska former och rektanglar med färger i ordbehandlingsprogrammet word, skrivit ut de, plastat in de med en lamineringsmaskin och klippt ut de. Jag valde att ha de geometriska formerna i samma färg så att barnen kan koncentrera sig på vad som skiljer de olika formerna åt och inte behöver tänka på olika färger. På samma sätt tänkte jag med färgerna, där har jag valt att ha rektangel som form för alla färger så att inte både form och färg varierar.


Referenslista:
Björklund, Camilla (2008). Bland bollar och klossar. Matematik för de yngsta i förskolan. Lund: Studentlitteratur

Molander, Kajsa & Strandberg Gerd & Kellander, Torsten & Lättman-Masch, Robert & Wejdmark, Mats & Bucht, Mia (2007) Leka och lära matematik ute. Falun: Alla Tiders Teknik
 

Fånga fisk

Hur lekar man?
Fånga fisk är en lek där barnen får erfarenheter av placeringsord, antal och färger. Innan man börjar leka med barnen bestämmer man vilken nivå man vill ha på leken utifrån barnens ålder och kunskaper. Man fäster ett uppdragskort bakom varje fisk. Varje nivå behöver olika föremål som jag har sammanställt på en lista. Se till att alla föremål finns framme på den plats ni ska leka. Bred ut ett blått tyg, som ska föreställa en sjö eller ett hav, på golvet eller där ni ska leka. Sprid ut fiskarna på filten med fiskarnas bild uppåt. Nu ska barnen i tur och ordning fiska upp en fisk med ett fiskspö. Barnet får själv välja vilken fisk och pedagogen hjälper till att läsa uppdraget. Nu ska barnet självständigt eller tillsammans med hjälp av pedagogen eller de andra barnen utföra uppdraget. Pedagogen bestämmer själv när leken är slut, kanske efter att varje barn fått fiska två gånger var.


Begrepp som finns med i leken är:
  • Framför
  • Bakom
  • Innanför
  • I
  • Inuti
  • Utanför
  • I mitten
  • Under
  • Bredvid
  • Nära
  • På 

 Leken är uppdelad i tre nivåer med olika uppdrag. I varje nivå finns varje begrepp med två gånger.
  • Placeringsord
  • Placeringsord med antal 1-3
  • Placeringsord med antal 1-5 och färger 

Vad är lekens syfte?
Fånga fisk ger barnen en erfarenhet av placeringsord, antal och färger. Placeringsord är enligt Heiberg, Solem och Lie Reikerås (2004) ord som berättar om hur något är placerat. I Lpfö 98 står det att barnen ska utveckla förmåga att orientera sig i tid och rum. Heiberg, Solem och Lie Reikerås (2004) menar att barn utvecklar rumsbegrepp redan under de första åren, men att barns ordförråd inte är tillräckligt utvecklat för att sätta ord på sina handlingar. Därför är Fånga fisk en utmärkt lek för att hjälpa barnen att få en djupare insyn i placeringsordens betydelse.
 
  
Hur tillverkar man leken?
Jag har målat fiskar på frihand, först med blyerts och sedan med tuschpenna. Färgläggningen har jag gjort med akvarell men det går lika bra med andra färger såsom kritor, vattenfärg med mera. Jag klippte ut fiskarna och plastade in de i en lamineringsmaskin och så klippte jag ut de igen. På baksidan av fiskarna har jag satt fast magneter och kardborre med häftkuddar. (Häftkuddar finns att köpa på bland annat Claes Olsson). Uppdragen har jag skrivit i ordbehandlingsprogrammet word, skrivit ut, laminerat och klippt ut. På baksidan av uppdragskorden har jag limmat fast kardborre. Föremålen som finns med på uppdragen är saker som oftast finns på en förskola. Fiskespöet har jag tillverkat av ett gammalt fiskespö, ett snöre och en kraftig magnet.
Om man inte vill använda sig av kardborre kan man använda häftmassa, det är inte lika slitstarkt med är ett material som ofta finns på förskolor. Har man inte möjlighet att använda sig av magneter på fiskarna kan man ha gem istället som man sätter på fast på fiskarna. Detta är inte lika estetiskt tilltalande, men leken mister inte sin funktion.
När barnen har bekantat sig med leken kan barnen själva får göra ett liknande spel där de får måla och klippa ut fiskar eller andra saker som de vill fiska upp. Pedagogerna kan hjälpa till att laminera barnens alster så att de blir slittåliga.


Referenslista:

Heiberg Solem, Ida & Reikerås Lie, Elin Kirsti (2004). Det matematiska barnet. Stockholm: Natur och Kultur

    Rörelselek med placeringsord

    Hur leker man?
    Rörelselek med placeringsord är en lek som bygger på Fånga fisk, men här får barnen istället erfara placeringsord med hela kroppen. Jag har valt att illustrera hur leken går till genom att göra en film med hjälp av stillbilder och datorprogrammen Movie Maker och Audacity. Använd gärna förskolans lekhall eller om det inte finns, använd ett stort rum där barnen kan springa omkring i. Ta fram stolar, gosedjur, studsmatta, bollar, rockringar, tjockmattor eller andra saker som kan vara roliga att ha med. Leken börjar med att pedagogen sätter på musik och låter barnen springa omkring i rummet. Efter en liten stund stängs musiken av och alla barnen ska stå stilla och lyssna på det uppdrag som pedagogen ger. Barnen följer uppmaningen och pedagogen finns med och hjälper till så att alla barn har förstått uppgiften. Pedagogen sätter på musiken igen och barnen får åter igen springa omkring. Leken fortsätter såhär tills pedagogen väljer att avsluta leken med ett sista uppdrag.

          Uppdragen i filmen:
    • Sätt dig bakom ett gosedjur.
    • Ställ dig i en rockring.
    • Lägg dig på mattan.
    • Lägg en boll på en stol.
    • Klättra så högt som du kan.
    • Lägg dig under en stol. 
    Vad är lekens syfte?

    Leken är en utveckling av den kända barnleken ”hela havets stormar” och min egen lek Fånga fisk. Syftet med rörelseleken är att barnen med sina kroppar ska få erfara placeringsord för att utveckla sin rumsförståelse. Heiberg, Solem och Lie Reikerås skriver att ”Rumsförståelsen utvecklas i relation till den motoriska utvecklingen och är av stor betydelse för att barn ska kunna röra sig fritt, hitta fram och nå upp till saker och ting.” (2004, s. 52 f) Vidare förklarar Heiberg, Solem och Lie Reikerås att barn uppfattar sig själva i förhållandet till rummet genom att uppleva sina egna rörelser och genom att observera andras rörelser.


    Hur tillverkar man leken?

    Denna lek behöver inte tillverkas utan pedagogerna tar fram de saker som förskolan har att erbjuda och anpassar uppdragen efter föremålen. Filmen som jag har illustrerat leken på har jag gjort genom att klippa ut bilder från tidningar och Internet och fotograferat stillbilder. Stillbilderna har jag sedan gjort en film av i Windows Movie Maker.


    Referenslista: 

    Heiberg Solem, Ida & Reikerås Lie, Elin Kirsti (2004). Det matematiska barnet.
    Stockholm: Natur och Kultur